Redan som nyfödda läser vi av människors ansikten runt omkring oss. Även innan vi föds tar vi del av vår omvärld. Som foster hör vi ljud, röster, puls och rytmer inne i magen. Från den stund vi föds utvecklas och formas vår hjärna i möten och relationer med andra.
Det sätt som du blir tilltalad och bemött på, påverkar hur du tänker om dig själv och världen. Hur människor som tar hand om dig ser på dig påverkar hur du ser på dig själv. Vi smittar varandra , även med våra känslor. Hur är det möjligt?
I ditt huvud sitter en massa så kallade spegelneuroner. Neuroner är celler i vår hjärna och spegelneuronerna gör att vi kan förstå hur andra människor känner.
Spegelneuronerna är extra känsliga för hur människor runt omkring oss är och vad de gör. Hur vi pratar med varandra har också betydelse. Snälla ord eller elaka ord får oss att känna olika känslor. Med våra spegelneuroner skapar vi en bild som ger en klang i kroppen, en form av känslovibrationer. Detta gör att vi kan känna medkänsla, även kallat empati. När du ser någon annan göra sig illa kan du uppleva det som att du själv också lider, och på så sätt kan du förstå vad den andra människan behöver. Många beskriver spegelneuronerna som medkänslans hemvist.

 

Spegelrum
I spegelrummet hänger ett femtiotal roterande skrattspeglar.
Speglarna är svagt olikfärgade och roterar åt olika håll med olika hastigheter.